Lägger ner

Idag har jag bestämt mig för att lägga ner "projekt läsa böcker av nobelpristagare" för ett tag framöver. Kanske beror det på att det är sommar och dessa gamla böcker kräver mer respekt än att jag drar dom ut och in.....

Tror dock att det övriga bloggandet fortsätter som vanligt.

See you

Den store galeotto

Andra boken av José Echegaray är avklarad. Den store galeotto är ett drama i tre akter och är ett enda stort triangeldrama. Läs den inte, den var inte bra....

José Echegaray

Den andra mannen som fick dela 1904 års nobelpris var Don José Echegaray från Spanien.

Nomineringen löd...
"med avseende fäst å hans omfattande och snillrika författarskap, som på självständigt och originellt sätt återupplivat det spanska skådespelets stora traditioner"

Boken jag valde och faktiskt till slut (trots att den inte lånas hem förutom till forskare) fick hem heter "Helgon eller vansinnig?". Jag kan säga att jag älskade den från start till slut, tryckt 1882 (underbart med gamla saker). Hade jag varit regissör hade jag definitivt satt upp en pjäs av den då hela dramat är serverat. Kortfattat kan man säga att det handlar om ära eller vanära, att gå stolt ur ett elände och hur någon kan klassas som vansinning då denne kanske är ett helgon?

Om ni får tag på denna underbara skrivelse - läs den. Jag sitter just nu och funderar på vad som hände med Don Lorenzo de Avandaño, Inés och Edvard.

Och kan ni tänka er, jag kommer att läsa ytterligare en bok av denna författare - kort recension kommer senare.

Peace

Änglar - visst finns dom!

Jag träffade en igår - på biblioteket. Hade en bok att hämta (igen) och helt plötsligt står jag utanför med TVÅ böcker, varav den ena heter "Helgon eller vansinnig". Jag fattade inte riktigt vad som hände, kanske står det i mitt konto på biblioteket att jag är en forskare som får låna hem den boken, eller såg jag så ordentlig ut så hon tog en chansning?

Igår var det läsa som gällde, ikväll blir det tavlor (se, måla, göra???)

Må gött

Gråter blod....

....är vad jag gör nu. Tänk att ett mail kan få en så glad, du har en bok att hämta på biblioteket. Tänk att ett besök på biblioteket kan göra en så ledsen, tyvärr den här boken får du inte ta hem, bara sitta här och läsa. DET funkar inte för mig, biblioteket har inte öppet på natten när jag vill läsa juuuu.

Till saken hör att detta är inte vilken bok som helst, just den här boken "Helgon eller vansinnig" var den bok jag valt ut av nästa pristagare. Just denna bok är sällsynt, finns endast två exemplar på alla Sveriges bibliotek, redan där borde jag ha förstått att jag skulle möta på patrull. Boken reserverades, kom hit till biblioteket ända från Stockholms Universitets Bibliotek och allt var frid och fröjd trodde jag. Men nej, jag får inse att jag inte är någon forskare utan en simpel kommunalarbetare (boken lånas endast ut till forskare), denna underbara bok, tryckt 1882 och vilken titel sen. Erkänner att jag var i himlen för en kort sekund när jag höll den i mina händer!

Uuuuuääää vad jag är besviken. Kanske, kanske, kanske får jag hem en annan bok av denne författare...snyft.

:-(

Frédéric Mistral

1904 gick nobelpriset minsann till två stycken herrar. En av de två som fick äran var Frédéric Mistral från Frankrike.

Nomineringen löd....
"med avseende fäst å det ursprungsfriska, snillrika och sant konstnärliga i hans diktning, som troget avspeglar hans hembygds natur och folkliv, samt å hans betydelsefulla verksamhet som provençalsk filolog"

Boken jag valde heter "Sången om Rhône" och vad enkelt det hade varit om det blott var en sång jag skulle läsa. Som det står i nomineringen är Mistral en diktare och hela boken är en enda lång dikt. Sången om Rhône ar skriven på i huvudsak jambisk, elvastavig och orimmad vers (något slags blankvers) och är uppdelad i sk kväd. Detta skrivsätt är inte min favorit om man säger så.

I vilket fall, boken handlar om en fartygstävling, det gäller att ta sig först till Béu-Caire (ej översatt till svenska för då passar det inte in i versen....). Vinnaren får ett lamm, ja ni läste rätt, ett lamm. Det är ju inte helt enkelt att ta sig fram på Rhône i ett fartyg, men boken innehåller både skratt och gråt. Och minsann, är det inte en liten kärlekshistoria inbakad i versen också. Nu ska inte jag berätta allt som händer för er nyfikna läsare men det slutar med katastrof. Jag blir sittande kvar med en fråga: Är prinsen av Holland näcken?

Bjørnstjerne Bjørnson

1903 gick nobelpriset till Norge för första gången. Till en man med det härliga namnet Bjørnstjerne Bjørnson.

Nomineringen löd... 
"såsom en gärd av erkännande åt hans ädla, storartade och mångsidiga skaldeverksamhet, som alltid varit utmärkt på en gång av ingivelsens friskhet och av en sällsynt själsrenhet"

Bjørnstjerne Bjørnson är dessutom mannen som har skrivit texten till Ja, vi elsker dette landet.

Som vanligt finns det inte så mycket att välja på när det gäller dessa tidiga nobelpristagarna. Men till min stora glädje fanns det en bok som var magasinerad - Synnøve Solbakken. Det började bra, gapskrattade redan på första sidan. Jag och min flummiga förvirrade hjärna hade inte uppmärksammat att det stod Originalupplaga från 1857 när jag reserverade boken - den var skriven på norsk! Men det visade sig inte vara något större problem, tog bara lite längre tid att läsa.

Handlar då om Synnøve, hennes familj, en grabb vid namn Thorbjørn och hans familj som bor grannar. Dessa båda växer upp och tycke uppstår, men livet visar sig inte vara så enkelt. Synnøves familj är av den finare sorten och Thorbjørns är det inte. Att han dessutom är en liten otursgrabb som hamnar i en del slagsmål gör väl inte saken bättre.

Hur det går? Läs den, den är helt OK och luktar dessutom gott (om ni får tag på en magasinerad).

Trögt

Just nu går det trögt med läsandet. Filofaxen har varit full av andra aktiviteter så tyvärr har 1903 års pristagare inte fått så mycket tid, men det kommer - I promise.

Äntligen!

Äntligen kom det efterlängtade mailet från biblioteket om att boken finns att hämta. Ska bli superspännande, har skyhöga förväntningar på denna.

Var är "min" bok?

Nu börjar jag verkligen bli sugen på att ta tag i nästa pristagare MEN jag har ju ingen bok. Reserverade den för hur länge sen som helst - var är den?

Är det så att den kan vara långt nere i underjorden, där det bara är grått, dammigt, mycket spindelväv och en enda glödlampa som blinkar ;-) i så fall vill jag hämta den själv....


Theodor Mommsen

Den andra författaren som mottog nobelpriset i litteratur var en tysk herre vid namn Christian Matthias Theodor Mommsen. Mommsen var expert på klassisk historia (främst Romarriket). Det som utmärker Mommsen var att han inte skrev skönlitteratur alls utan endast historiska verk.

Motiveringen löd...
"nutidens störste levande mästare i den historiska framställningens konst, med särskilt fäst avseende å hans monumentala verk 'Römische Geschichte'"

Den bok som fanns här på biblioteket var "Romersk historia I" och det var ju inte så mycket att välja på...


Med tunga steg gick jag hem med den 395 sidor tjocka boken. Jag kan redan här avslöja att historia inte är mitt starkaste ämne - jag hatade detta i skolan. Och här sätter jag mig frivilligt med en bok som visade sig vara ännu tråkigare än de böcker vi hade i skolan Titeln i sig är inte riktigt korrekt då det mer är Italiensk historia än romersk. Då detta är den första boken av tre (nej, jag kommer INTE läsa de andra två) var det den tidiga historien som avklarades. Jag trodde verkligen att den skulle bli mer intressant när Hannibal kom in i bilden - men icke, har nog aldrig somnat med en bok så många gånger förut. Boken luktade inget speciellt , var tryckt 1985 (inga bonuspoäng där inte). Det är med en suck av lättnad som jag lämnar tillbaka den här boken men jag ser fram emot nästa - tror den blir bättre. Men först ska jag sticka emellan med en annan....


Må gött så länge!


Vad har jag gett mig in på????

Ja, det är frågan jag ställer mig. Om alla böcker är som den här vet jag inte vad jag tar mig till. Nu går det så trögt så trögt. Läser och läser men kommer ingenstans tycker jag. Halva boken är avklarad men det betyder ju även att halva är kvar.

Förlåt alla lärare som brinner för sitt yrke, men denna bok för mig tillbaka till gymnasietiden. Tiden då man försökte hänga med men läraren som satt längst fram och malde var bara så zzzzövande

Sully Prudhomme

1901 delades det första nobelpriset i litteratur ut och det var en fransk poet vid namn René François Armand ”Sully” Prudhomme som fick den stora äran.

Motiveringen löd..
"såsom ett erkännande av hans utmärkta, jämväl under senare år ådagalagda förtjänster som författare och särskilt av hans om hög idealitet, konstnärlig fulländning samt sällspord förening av hjärtats och snillets egenskaper vittnande diktning"

Det fanns endast en bok av denne berömde fransman på biblioteket så det var inte så mycket att välja på, det fick bli "Lyriska dikter". Det som gjorde mig lyrisk var att boken var magasinerad, luktade otroligt gott och var tryckt 1901....sen tog det lyriska slut för min del. Dikter är nog helt enkelt inte min grej och speciellt inte på gammelsvenska. Det positiva är att boken var tunn så det gick snabbt att läsa den.

Något säger mig att nästa inte kommer gå så smärtfritt :-(

Nobelpriset i Litteratur

OK,
För ett tag sen fick jag en idé om att läsa minst en bok av varje nobelpristagare i litteratur...fråga mig inte varför!!!
Sen fick jag ytterligare en strålande idé om att blogga om det - så här är den. Kanske kanske, ligger det en liten önskan om att få en inbjudan av Svenska Akademien i det hela, vem vet?

Ha de
Kristin


RSS 2.0