Jag är en ekonom!
Tro det eller ej, men så är det. Jag gick ekonomisk linje på gymnasiet med fyror i slutbetyg när det gäller alla ekonomiska ämnen.
Därför är det för mig en ära att berätta om mitt senaste ekonomiska tilltag. Jag tänkte spara pengar på mitt telefonerande och bytte för två veckor sen till Halebop. Allt var frid och fröjd tills jag skulle sätta i det nya sim-kortet i den gamla telefonen - tvärnit. Telefonen var låst till Telia. Ut på nätet för att söka koder, testade två gånger - tvärnit igen. Söker lite mer info och gissa om jag blev lycklig när jag till slut fann att denna modell inte går att låsa upp med sk genererade koder utan måste lämnas in :-S
Vad gör då en äkta ekonom? Att lämna in telefonen för att få den upplåst måndagen före julafton var inget alternativ (jag är sjukt beroende av mobilen då jag inte har någon fast telefon). Rätt! Självklart gick jag och shoppade en ny telefon. Sen beställde jag lite tillbehör som jag bara måste ha....
Där trodde jag att mitt ekonomiska tilltag slutade, ack så fel jag hade. Efter att ha varit bortrest några dagar väntade en pappersfaktura på mig i brevlådan - från Telia. Jag ringer till Telia och frågar vad det här är för tilltag. 3 månaders uppsägningstid visar sig tilltaget vara, då hettade det till i min sida av luren. Jag har haft Telia sen 98 (gööööörlänge, jag vet, och abonnemang hela tiden) och tycker rent ut sagt att det är för j-igt med denna uppsägningstid. Särskilt då jag inte kan utnyttja abonnemanget under tiden. Stackaren i andra änden av luren förklarar att det står att läsa i de allmänna villkoren. Visst fräser jag, som är skrivet med teckenstorlek 2 och som INGEN läser. Sen skällde jag för att jag fått en pappersfaktura som har haft e-faktura i flera år, för att avsluta med att önska god jul suckers.
Nåja, så här i efterhand är det ju inget att göra åt. Jag har lärt mig att läsa de allmänna villkoren och vet nu när jag ska ringa 3 och säga upp mitt sk bredband där att jag har 3 månaders uppsägningstid (där kommer jag dock att skälla efter mycket annat och blir hemskt besviken om de inte frågar mig varför jag vill säga upp det). Summan av kardemumman blev att mitt senaste ekonomiska tilltag kostade mig dryg tre och fem. Dessutom misstänker jag att min teori om att skicka gratis mess över hela världen är som jag trodde, dvs ett av hundra kommer fram. Eller så sitter det någon som är gubbgrinig i Kina och vägrar svara på mina mess =D
If I were a rich man
Törs jag erkänna att jag brutit ett löfte till mig själv om att garderoben inte skulle utökas de närmaste månaderna?
Därför är det för mig en ära att berätta om mitt senaste ekonomiska tilltag. Jag tänkte spara pengar på mitt telefonerande och bytte för två veckor sen till Halebop. Allt var frid och fröjd tills jag skulle sätta i det nya sim-kortet i den gamla telefonen - tvärnit. Telefonen var låst till Telia. Ut på nätet för att söka koder, testade två gånger - tvärnit igen. Söker lite mer info och gissa om jag blev lycklig när jag till slut fann att denna modell inte går att låsa upp med sk genererade koder utan måste lämnas in :-S
Vad gör då en äkta ekonom? Att lämna in telefonen för att få den upplåst måndagen före julafton var inget alternativ (jag är sjukt beroende av mobilen då jag inte har någon fast telefon). Rätt! Självklart gick jag och shoppade en ny telefon. Sen beställde jag lite tillbehör som jag bara måste ha....
Där trodde jag att mitt ekonomiska tilltag slutade, ack så fel jag hade. Efter att ha varit bortrest några dagar väntade en pappersfaktura på mig i brevlådan - från Telia. Jag ringer till Telia och frågar vad det här är för tilltag. 3 månaders uppsägningstid visar sig tilltaget vara, då hettade det till i min sida av luren. Jag har haft Telia sen 98 (gööööörlänge, jag vet, och abonnemang hela tiden) och tycker rent ut sagt att det är för j-igt med denna uppsägningstid. Särskilt då jag inte kan utnyttja abonnemanget under tiden. Stackaren i andra änden av luren förklarar att det står att läsa i de allmänna villkoren. Visst fräser jag, som är skrivet med teckenstorlek 2 och som INGEN läser. Sen skällde jag för att jag fått en pappersfaktura som har haft e-faktura i flera år, för att avsluta med att önska god jul suckers.
Nåja, så här i efterhand är det ju inget att göra åt. Jag har lärt mig att läsa de allmänna villkoren och vet nu när jag ska ringa 3 och säga upp mitt sk bredband där att jag har 3 månaders uppsägningstid (där kommer jag dock att skälla efter mycket annat och blir hemskt besviken om de inte frågar mig varför jag vill säga upp det). Summan av kardemumman blev att mitt senaste ekonomiska tilltag kostade mig dryg tre och fem. Dessutom misstänker jag att min teori om att skicka gratis mess över hela världen är som jag trodde, dvs ett av hundra kommer fram. Eller så sitter det någon som är gubbgrinig i Kina och vägrar svara på mina mess =D
If I were a rich man
Törs jag erkänna att jag brutit ett löfte till mig själv om att garderoben inte skulle utökas de närmaste månaderna?
Den glada(?) julen
Ja äntligen är den slut, den sk glada julen. Jag har nog aldrig känt mig så jagad någon gång och detta på grund av andras "misstag". Nåja, inget att göra åt nu utan man får göra det bästa av situationen (dvs ägna lite tid åt det emellanåt och sen släppa allt) och hoppas att alla inblandade har lärt sig något.
Det jag har reflekterat över är hur många vill ta sina egna måsten och överföra detta till andra. Min mor t ex är expert på det, missförstå mig inte nu jag älskar att vara hos min mor men.....
Jag spenderade dagarna före jul hos kära mor och fick höra "du måste göra det, så måste du ta barnen och åka dit, sen måste du göra det här och det här" osv osv. Vem är det som säger att JAG måste? Är det mina måsten eller är det hennes egna måsten? Och vad händer om jag trotsar ett måste? Blir det katastrof då eller? Nej, det blev ju inte det. Jag gjorde vad jag tyckte kändes rätt där och då, vad som kändes rätt för mig och mina barn, inte vad som kändes rätt för mamma.
Att gå till jobbet på julafton kändes bara bra (ja, jag är udda, jag vet) men faktum är att de få timmar jag gjorde i verksamheten gav mig mer än det "kostade". Att sen få avsluta julaftonen med ett födelsedagsfirande var riktigt pricken över i. Med glögg och bara en massa mys i all tvåsamhet var perfekt. Så ja, jag har fått det jag ville ha i julklapp, en massa närhet och kärlek (lite stress fick jag väl också men jag valde att säga nej till det som inte kändes som ett måste för mig, och att släppa annat när jag var ledig).
Gabriellas sång
PS: jag försöker säkerligen också att överföra måsten till andra, men jag lovar att tänka på det i fortsättningen
Det jag har reflekterat över är hur många vill ta sina egna måsten och överföra detta till andra. Min mor t ex är expert på det, missförstå mig inte nu jag älskar att vara hos min mor men.....
Jag spenderade dagarna före jul hos kära mor och fick höra "du måste göra det, så måste du ta barnen och åka dit, sen måste du göra det här och det här" osv osv. Vem är det som säger att JAG måste? Är det mina måsten eller är det hennes egna måsten? Och vad händer om jag trotsar ett måste? Blir det katastrof då eller? Nej, det blev ju inte det. Jag gjorde vad jag tyckte kändes rätt där och då, vad som kändes rätt för mig och mina barn, inte vad som kändes rätt för mamma.
Att gå till jobbet på julafton kändes bara bra (ja, jag är udda, jag vet) men faktum är att de få timmar jag gjorde i verksamheten gav mig mer än det "kostade". Att sen få avsluta julaftonen med ett födelsedagsfirande var riktigt pricken över i. Med glögg och bara en massa mys i all tvåsamhet var perfekt. Så ja, jag har fått det jag ville ha i julklapp, en massa närhet och kärlek (lite stress fick jag väl också men jag valde att säga nej till det som inte kändes som ett måste för mig, och att släppa annat när jag var ledig).
Gabriellas sång
PS: jag försöker säkerligen också att överföra måsten till andra, men jag lovar att tänka på det i fortsättningen
Neggodiler
Dåligt med uppdatering jag vet men efter att jag kommit hem har det mest varit be-bop-a-lula hela jävla tiden.
Senaste veckan har varit så snurrig att tanken på att bo i en pappkartong i Indien är mer och mer lockande ;-)
Nåväl, det lugnar sig väl så småningom och det var inte det jag egentligen skulle skriva om.
Jag tänkte skriva om neggodiler. Känner ni någon sådan? Jag "känner" väl inte direkt men förra måndagen träffade jag en människa som verkar vara proffs i att bete sig negativt. En riktig anka som bara kvackar och sprider en massa skit. Jag träffade den här människan i jobbet och jag tackar min lyckliga stjärna för att hon inte är placerad på min arbetsplats.
Jag förstår inte riktigt hennes problem. Jobbet var tråkigt, jaha tänker jag, gör något åt det då. Så jag påpekade detta för henne (jag vet, jag orkar inte hålla mig i såna situationer) "varför byter du inte jobb då?" nästan viskade jag försiktigt. Gissa om jag fick ett utlägg "du ska veta att jag har varit inom vården i 30 år och fanns det något annat jobb att få så skulle jag gladeligen söka det" för att i nästa mening tillägga "att sitta med en sån här dag ut och dag in blir man ju tokig på". Där la jag ner diskussionen.
Jag jobbar inom LSS och jag tycker faktiskt att det är roligt (visst har jag mina stunder då jag är astrött på mitt jobb men det ger sig oftast inom några dagar). Ingen dag på jobbet är den andra lik och att få spendera tid med de här människorna är oftast ett privilegium - inga andra bjuder på sig själv så mycket.
Jobbet blir ju oftast vad man gör det till. Vi kan i mångt och mycket lägga upp våra dagar som vi vill. Hennes "utstrålning" fick mig att vilja spy. Jag tycker synd om den brukaren hon jobbar med som är tvungen att umgås med denna neggodil. SKÄRPNING! Antingen ändrar du attityd NU eller så får du byta jobb. Jobb finns bara man vill, fast å andra sidan, vem vill anställa en sån? Jag skulle inte anställa henne ens om det så var för att sitta i en garderob och vika papper....
Om du (mot all förmodan) skulle läsa min blogg har jag här en hälsning till dig. Jobbet och livet blir vad man gör det vill, har du en negativ inställning till dessa båda ja då får du helt enkelt skylla dig själv! Du har ansvar för ditt eget liv - ingen annan!
Gå ut och var glad
Senaste veckan har varit så snurrig att tanken på att bo i en pappkartong i Indien är mer och mer lockande ;-)
Nåväl, det lugnar sig väl så småningom och det var inte det jag egentligen skulle skriva om.
Jag tänkte skriva om neggodiler. Känner ni någon sådan? Jag "känner" väl inte direkt men förra måndagen träffade jag en människa som verkar vara proffs i att bete sig negativt. En riktig anka som bara kvackar och sprider en massa skit. Jag träffade den här människan i jobbet och jag tackar min lyckliga stjärna för att hon inte är placerad på min arbetsplats.
Jag förstår inte riktigt hennes problem. Jobbet var tråkigt, jaha tänker jag, gör något åt det då. Så jag påpekade detta för henne (jag vet, jag orkar inte hålla mig i såna situationer) "varför byter du inte jobb då?" nästan viskade jag försiktigt. Gissa om jag fick ett utlägg "du ska veta att jag har varit inom vården i 30 år och fanns det något annat jobb att få så skulle jag gladeligen söka det" för att i nästa mening tillägga "att sitta med en sån här dag ut och dag in blir man ju tokig på". Där la jag ner diskussionen.
Jag jobbar inom LSS och jag tycker faktiskt att det är roligt (visst har jag mina stunder då jag är astrött på mitt jobb men det ger sig oftast inom några dagar). Ingen dag på jobbet är den andra lik och att få spendera tid med de här människorna är oftast ett privilegium - inga andra bjuder på sig själv så mycket.
Jobbet blir ju oftast vad man gör det till. Vi kan i mångt och mycket lägga upp våra dagar som vi vill. Hennes "utstrålning" fick mig att vilja spy. Jag tycker synd om den brukaren hon jobbar med som är tvungen att umgås med denna neggodil. SKÄRPNING! Antingen ändrar du attityd NU eller så får du byta jobb. Jobb finns bara man vill, fast å andra sidan, vem vill anställa en sån? Jag skulle inte anställa henne ens om det så var för att sitta i en garderob och vika papper....
Om du (mot all förmodan) skulle läsa min blogg har jag här en hälsning till dig. Jobbet och livet blir vad man gör det vill, har du en negativ inställning till dessa båda ja då får du helt enkelt skylla dig själv! Du har ansvar för ditt eget liv - ingen annan!
Gå ut och var glad
Julhysteri
Jag vet inte om det är jag som har gömt mig i min egen lilla bubbla. Jag tycker nämligen att julen inte känns lika hysterisk i år.
Jag är nog ingen riktig julmänniska. Jag ogillar den mesta julmusiken, jag som mer än gärna shoppar går helst inte in i en affär i jultider. Alla människor som desperat letar efter den "perfekta julklappen" går mig på nerverna. MEN så är jag ju inte så mkt för vare sig julklappar eller födelsedagspresenter heller. Att köpa ngt bara "för att" är inte min grej (vilket en del av er vet). Jag ger hellre presenter när jag verkligen hittat något som är rätt.
Julmys då? JA, mer än gärna. Mitt perfekta julmys består av en massa levande ljus, glögg, soft musik och någon jag tycker mycket om. Att sitta i skenet av levande ljus slår alla ljusstakar i världen.
Under helgen har jag varit uppe hos mor och under resan dit så såg jag diverse spektakel på hus och i trädgårdar. Vad är det med folk nuförtiden? Att dekorera sitt hus inför jul är väl ok men snälla, snälla, gör det med lite stil. Det är inte "the more the merrier" som gäller.
I Toria-rondellen (Torsby) har dom gjort en skapelse som gör ont att se på - varför? Ryktet säger att någonstans i Mallbacken så finns "Las Vegas", om två veckor ska jag dit och se detta. Återigen så frågar jag mig varför? Visst, de dekorerar sina hus i USA till jul MEN inte på det här viset. Jag tror att många svenskar har sett för många "julfilmer" från USA, men vill ni veta en hemlighet? Allt som visas på film är inte sant....
Jag vill bara ha en sak i julklapp, en sak som är det finaste som finns men som inte kostar något - tid och kärlek från mina nära och kära (ok, det kanske är två saker).
O helga natt
Puss på er
Jag är nog ingen riktig julmänniska. Jag ogillar den mesta julmusiken, jag som mer än gärna shoppar går helst inte in i en affär i jultider. Alla människor som desperat letar efter den "perfekta julklappen" går mig på nerverna. MEN så är jag ju inte så mkt för vare sig julklappar eller födelsedagspresenter heller. Att köpa ngt bara "för att" är inte min grej (vilket en del av er vet). Jag ger hellre presenter när jag verkligen hittat något som är rätt.
Julmys då? JA, mer än gärna. Mitt perfekta julmys består av en massa levande ljus, glögg, soft musik och någon jag tycker mycket om. Att sitta i skenet av levande ljus slår alla ljusstakar i världen.
Under helgen har jag varit uppe hos mor och under resan dit så såg jag diverse spektakel på hus och i trädgårdar. Vad är det med folk nuförtiden? Att dekorera sitt hus inför jul är väl ok men snälla, snälla, gör det med lite stil. Det är inte "the more the merrier" som gäller.
I Toria-rondellen (Torsby) har dom gjort en skapelse som gör ont att se på - varför? Ryktet säger att någonstans i Mallbacken så finns "Las Vegas", om två veckor ska jag dit och se detta. Återigen så frågar jag mig varför? Visst, de dekorerar sina hus i USA till jul MEN inte på det här viset. Jag tror att många svenskar har sett för många "julfilmer" från USA, men vill ni veta en hemlighet? Allt som visas på film är inte sant....
Jag vill bara ha en sak i julklapp, en sak som är det finaste som finns men som inte kostar något - tid och kärlek från mina nära och kära (ok, det kanske är två saker).
O helga natt
Puss på er
Kina del 5
Nu har jag varit hemma i Svedala ett tag och det kanske är dags att berätta om de sista dagarna?
När vi kom hem från Jiuzhaigou hade Erik en lapp på sin lägenhetsdörr, detta visade sig vara en gasräkning. Så på tisdag skulle vi försöka betala denna. Först gick vi ner i källaren där husets service-center finns men där fick inte den betalas. Vi blev tillsagda att den kan betalas i vilken bank som helst. Sagt och gjort, vi går till närmaste bank men icke sa Nicke, på den banken kunde man inte betala räkningar. Samma sak på nästa bank. Hm, tänkte vi, är det meningen att man ska sköta alla sina bankärenden via "bankomaten" tro? Och om det är så det är, hur vet vi vilka siffror som ska knappas in var? Räddningen fanns på subway (där är de duktiga på engelska), en snäll tjej följde med oss - in till China Telecom!!!!! Där ska tydligen räkningar betalas.
Sen fick Erik snällt sitta och vänta några timmar när mina naglar lackerades om.
Har man inte långa naglar kan man väl iaf få kosta på sig lite färg ;-)
På onsdag var vi till en park där de har pandor. Vilka underbara djur! Jag låter bilderna tala...
Det fanns även lite andra djur i parken
Sista kvällen, natten och morgonen i Kina fick jag spendera i en mörk lägenhet. Som tur var hann jag ta ytterligare en kall dusch (hade inte haft varmvatten efter ordning på en vecka) innan det small i säkringsskåpet och allt blev svart och tyst. Vi fick inte ordning på det och ingen fanns på plats i källaren så det var bara att gilla läget.
Kina är ett otroligt spännande land och jag kommer absolut att åka tillbaka. Har redan en resrutt i hjärnan, 2011 kanske?
När vi kom hem från Jiuzhaigou hade Erik en lapp på sin lägenhetsdörr, detta visade sig vara en gasräkning. Så på tisdag skulle vi försöka betala denna. Först gick vi ner i källaren där husets service-center finns men där fick inte den betalas. Vi blev tillsagda att den kan betalas i vilken bank som helst. Sagt och gjort, vi går till närmaste bank men icke sa Nicke, på den banken kunde man inte betala räkningar. Samma sak på nästa bank. Hm, tänkte vi, är det meningen att man ska sköta alla sina bankärenden via "bankomaten" tro? Och om det är så det är, hur vet vi vilka siffror som ska knappas in var? Räddningen fanns på subway (där är de duktiga på engelska), en snäll tjej följde med oss - in till China Telecom!!!!! Där ska tydligen räkningar betalas.
Sen fick Erik snällt sitta och vänta några timmar när mina naglar lackerades om.
Har man inte långa naglar kan man väl iaf få kosta på sig lite färg ;-)
På onsdag var vi till en park där de har pandor. Vilka underbara djur! Jag låter bilderna tala...
Det fanns även lite andra djur i parken
Sista kvällen, natten och morgonen i Kina fick jag spendera i en mörk lägenhet. Som tur var hann jag ta ytterligare en kall dusch (hade inte haft varmvatten efter ordning på en vecka) innan det small i säkringsskåpet och allt blev svart och tyst. Vi fick inte ordning på det och ingen fanns på plats i källaren så det var bara att gilla läget.
Kina är ett otroligt spännande land och jag kommer absolut att åka tillbaka. Har redan en resrutt i hjärnan, 2011 kanske?
