nobel

Nu tänkte jag utmana er läsare angående min sista shopping......

"Jag kan fräsa upp en boa
med lite mull från min toa"

Ja, vad var det egentligen i paketet jag hämtade igår?

PS: Erik och Marina, ni är diskade.....

Någon som kommer ihåg att jag för en tid sen var idiotarg på ett visst företag (mobilt bredband)? Idag har jag fått min hämnd hehehehehe

....är vad jag gör nu. Tänk att ett mail kan få en så glad, du har en bok att hämta på biblioteket. Tänk att ett besök på biblioteket kan göra en så ledsen, tyvärr den här boken får du inte ta hem, bara sitta här och läsa. DET funkar inte för mig, biblioteket har inte öppet på natten när jag vill läsa juuuu.

Till saken hör att detta är inte vilken bok som helst, just den här boken "Helgon eller vansinnig" var den bok jag valt ut av nästa pristagare. Just denna bok är sällsynt, finns endast två exemplar på alla Sveriges bibliotek, redan där borde jag ha förstått att jag skulle möta på patrull. Boken reserverades, kom hit till biblioteket ända från Stockholms Universitets Bibliotek och allt var frid och fröjd trodde jag. Men nej, jag får inse att jag inte är någon forskare utan en simpel kommunalarbetare (boken lånas endast ut till forskare), denna underbara bok, tryckt 1882 och vilken titel sen. Erkänner att jag var i himlen för en kort sekund när jag höll den i mina händer!

Uuuuuääää vad jag är besviken. Kanske, kanske, kanske får jag hem en annan bok av denne författare...snyft.

:-(

1904 gick nobelpriset minsann till två stycken herrar. En av de två som fick äran var Frédéric Mistral från Frankrike.

Nomineringen löd....
"med avseende fäst å det ursprungsfriska, snillrika och sant konstnärliga i hans diktning, som troget avspeglar hans hembygds natur och folkliv, samt å hans betydelsefulla verksamhet som provençalsk filolog"

Boken jag valde heter "Sången om Rhône" och vad enkelt det hade varit om det blott var en sång jag skulle läsa. Som det står i nomineringen är Mistral en diktare och hela boken är en enda lång dikt. Sången om Rhône ar skriven på i huvudsak jambisk, elvastavig och orimmad vers (något slags blankvers) och är uppdelad i sk kväd. Detta skrivsätt är inte min favorit om man säger så.

I vilket fall, boken handlar om en fartygstävling, det gäller att ta sig först till Béu-Caire (ej översatt till svenska för då passar det inte in i versen....). Vinnaren får ett lamm, ja ni läste rätt, ett lamm. Det är ju inte helt enkelt att ta sig fram på Rhône i ett fartyg, men boken innehåller både skratt och gråt. Och minsann, är det inte en liten kärlekshistoria inbakad i versen också. Nu ska inte jag berätta allt som händer för er nyfikna läsare men det slutar med katastrof. Jag blir sittande kvar med en fråga: Är prinsen av Holland näcken?

Måste bara berätta om en händelse jag var med om i fredags. Går in på pressbyrån vid Karlstads universitet för att handla lite. Kommer fram till kassan och följande dialog utspelar sig:

Killen i kassan: Hm, nötter och vatten, det märks att det är finanskris
Jag hoppar till som om han har gett mig en örfil, småler och säger: Det är ta mig fan det fulaste ord jag vet!
Killen: Jaså?
Jag: JA, och vore det så illa så skulle jag väl inte KÖPA vatten heller?
Killen: Nej det är sant, men det var faktiskt menat som ett skämt...

Reflektioner: är det så att detta fula ord kommer att förfölja mig precis som ett halvt träd gör? Eller är det jag som drabbats av "parranojja"? Märkligt är det i vilket fall...

Jag har fått något nytt att grubbla över. Bara genom att existera så förmedlar vi människor massor som säger hur mycket som helst om oss själva.

Ikväll har det varit seminarie i dansterapi-kursen, inte bara prat utan även lite övningar också. En övning gick ut på att hälften av oss dansade och andra hälften observerade och tolkade. Alltså vi var ihopparade två och två för att verkligen kunna fokusera på en person. Vad händer? Jo, först fick jag inte fram någon dans alls (är lite så nuförtiden, kan även bero på att musiken stressade mig fruktansvärt - vem kan andas till skräckfilmsmusik?), sen kom dansen, sist kom observationen och tolkningen.

Hur kan en människa jag bara träffat tre gånger tidigare sätta pricken över i? Både känslor under dansen (möten med andra osv) och hur jag är och upplevs som person stämde. Sen var det hennes tur att dansa, gissa en gång vad som händer nu? Samma sak här, kändes nästan otäckt. Beror detta på någon form av connection eller är det samma sak oavsett vem som observerar?

Förmedlar våra kroppar allt som vi är? Mycket grubbel blir det!

En sak är säker, kroppen ljuger aldrig - glöm aldrig det!

Hm, har den senaste tiden varit inne i en enorm Magnus Lindberg våg. Då menar jag hans två första album som kom ut 1976 respektive 1978. Hela mitt liv har Ulf Lundell varit mannen i mina öron men nu har det plötsligt kommit in en till. OCH det är egentligen inte så konstigt, då det visar sig att Uffe faktiskt skrivit texten till en del av Magnus låtar (tillhör kanske kategorin onödigt vetande men det ger jag blanka ... i).

Delar med mig av texten till en av de vackraste med Magnus.

När jag ligger på marken
Och stirrar i himlen
Ser jag ljuset som bryts utav molnen i strimlor
När jag sitter i gräset
Och blundar i timmar
Ser jag dej, dej, dej
Ser jag dej, dej, dej

Och när alla kaféer har stängt nere i city
Och allting blir tyst här tills i morron bitti
När jag stannar och tittar
Och lyssnar försiktigt
Hör jag dej, dej, dej
Hör jag dej, dej, dej

Oh Susanna när solen går upp över taken
När dimmorna lättar och stan ligger naken
När jag sakta går hemåt så tänker jag lite
På dej, dej, dej
På dej, dej, dej

Ni som ännu inte hört den - gör det!
Love

Äntligen ryckte jag tag i mig själv och gjorde det jag skulle göra! Jag har läst ALLT som ska vara läst till kursen imorgon och när jag ändå höll på så skrev jag ihop arbetet som ska in NÄSTA TORSDAG. Så lång framförhållning har jag aldrig haft i hela mitt liv - känns gött men ändå en skum känsla.

Detta betyder att jag inte har något att skylla på längre, jag får helt enkelt ta tag i nästa pristagare....

Fridens